Kommunikatören David Rutström står bakom Sveriges minsta nätbokhandel. Idén är att sälja ett urval ”särskilt intressanta kvalitetsböcker” till bra pris. Marknadsföringen sker främst via Facebook.

Insiders är en av de första böckerna som tas in i sortimentet tillsammans med Olle Carlssons Mitt himla liv, Stefan Einhorns Konsten att vara snäll och Anna Sjödins och Thomas Hartmans Vem bryr sig?

Nya titlar får du enklast koll på genom att gå med i bokhandelns Facebook-sida.

Jakob Heidbrink applåderar Gunnar Stetlers och Claes Loods förslag att införa ett Lex Maria-system för rättsväsendet. I ett inlägg på Juridikbloggen skriver han att förslaget borde bli lag. Han tror dock inte vi har funnit lösningen på alla problem som kan dyka upp under en juridisk process i domstol.

Kan en reglering motsvarande Lex Maria och Lex Sara inom sjukvården och äldreomsorgen råda bot på missförhållanden inom samt stärka förtroendet för rättsväsendet?

Ja, svarar överåklagare Gunnar Stetler och advokat Claes Lood (tidigare Stetler) i en debattartikel i lördagens Svenska Dagbladet.

Debattörerna anser inte att det räcker med dagens möjligheter att göra en anmälan till JK och JO när en enskild utsätts för missförhållanden i en domstol eller brottsutredande verksamhet.

JO-kritik mot exempelvis åklagarväsendet brukar dessutom endast leda till tillfälliga förbättringar, anser Stetler och Lood. En risk är att kvantitet då går före kvalitet, som när utredningar avskrivs i stora mängder.

De vill istället skapa förutsättningar för ”rättsväsendet [att] läras att självlära”.

De riktar bland annat ljuset på organisatoriska problem som aldrig blir lösta för att de ansvariga cheferna inte tvingas ta itu med dem.

I debattartikeln pekar de på att enskilda tjänstemän många gånger hamnar i kläm trots att problem och missförhållanden just beror på systemfel utanför den enskilda individens kontroll.

”Med nuvarande regelverk kan man lite tillspetsat hävda att den enskilda tjänstemannen ofta får klä skott för kritik för fel som beror på organisatoriska brister, medan exempelvis generaldirektörer och andra personer i ledningsposition ofta blir passiva betraktare av ett problem som de själva äger och framförallt borde ansvara för”, skriver Stetler och Lood.

”En förutsättning för att komma till rätta med systemfel eller andra återkommande fel måste vara att ledningen antingen blir uppmärksammad på problemet eller i vart fall inte kan frånsäga sig ansvar genom att påstå sig vara oinformerad. Information om felet bör också vidarebefordras till rätt politisk instans och i förlängningen till medborgarna.”

Debattinlägget är intressant inte minst då Gunnar Stetler är en av landets mest seniora åklagare, idag chef för Riksenheten mot korruption men tidigare mångårig överåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

I en debattartikel i Expressen nyligen tog Insiders-författarna Per Agerman och Annelie Östlund upp en liknande problemställning. Just Ekobrottsmyndighetens ledning har varit fixerad vid statistik och löften om ”hårdare tag” samtidigt som många av verksamhetens verkliga problem blivit olösta.

”Ekobrottsmyndighetens ledning har under flera år visat upp en bristande sjukdomsinsikt om de problem som verksamheten har att hantera.

Under nyss avgångna generaldirektören Gudrun Antemar blev EBM en mönstermyndighet som höll budgetar och levererade bra statistik.

’De senaste sex åren har verksamhetsresultaten ständigt förbättrats’, konstaterade EBM i ett pressmeddelande i januari i år.

Det är sådant som politiker gillar att höra men det betyder inte att de riktigt fula fiskarna åker fast.

Bakom EBM:s framgångsrika fasad talas det i korridorerna om att åklagare inte vill ta på sig stora utredningar och väcka åtal, för att de redan på förhand vet att arbetet är övermäktigt och resurserna begränsade.”

Läs hela debattartikeln på Expressen.se.

Journalisten och författaren Gunnar Lindstedt (som bland annat skrivit boken om Trustorskandalen: Svindlande affärer) målar upp en dyster bild av marknaden i en krönika i senaste Veckans Affärer.

Han radar upp exempel från de senaste årens omtumlande händelser, från Greklandskrisen till Sparbanksstiftelsernas förlust av Swedbank. Dagens tillsyn av marknaden ger han inte mycket för:

”I verkligheten pågår blankningsoperationer och insideraffärer i massiv skala varje dag utan offentlig insyn. Och någon handlingskraftig övervakning var det länge sen vi såg.”

I krönikan kommenterar han också förra veckans friande insiderdom:

”Men inte heller finansvärldens småstölder får längre några större konsekvenser. Insydda pengar i barnstolar, kodsamtal i mobiltelefoner, märkliga handelsmönster – inget av detta tycks räcka för att få domstolarna att vakna.”

Gunnar Lindstedt ser dock en möjlig lösning som kan hejda den ohämmade spekulationens negativa konsekvenser:

”Större öppenhet är nödvändigt, och kanske är det dags att avslöja en av de stora hemligheterna på börsen: vilka investerare som gör affärerna – och inte bara deras ombud. Mäklarfirmorna kommer säkert försvara sitt hemlighetsmakeri med näbbar och klor, men tiden för marknadernas oinskränkta frihet är utmätt.”

E24.se rapporterar att Ekobrottsmyndigheten väntas ”sätta ner foten” i morgon fredag när det gäller frågan om den friande insiderdomen i förra veckan ska överklagas eller inte.

En av sakerna som åklagarsidan har att ta ställning till är om det är möjligt att övertyga en högre instans att det faktiskt fanns insiderinformation i flera av de aktuella åtalspunkterna. Tingsrätten tyckte inte det.

Tingsrätten lutar sig bland annat mot det så kallade Tivox-målet där Högsta domstolen i mars 2008 satte snäva ramar kring vad som egentligen är insiderinformation och inte.

Frågan om hur insiderinformation ska definieras är fortfarande delvis oklar. Domstolarna har hittills lagt ribban högt och HD slog också fast att det ska röra ”information av specifik natur”.

I detta mål friades en person helt från insideråtal trots att det var belagt att personen talat om Tivox-aktien med en källa som hade insiderinformation och som även fälldes för insiderbrott.

Enligt HD-domen räckte det dock inte hela vägen. Utslaget väckte stor förvåning hos åklagare på både Ekobrottsmyndigheten och Riksåklagaren som hade drivit målet till högsta instans.

– Det vi kommer att fundera på när det gäller Tivoxdomen är om vi ska föreslå en lagändring när det gäller just den här situationen när en misstänkt känner till exakt vad som har hänt i bolaget eller om det inte borde vara tillräckligt att man får en säljuppmaning från en insider, sa Lars Persson hos Riksåklagaren till Dagens Industri i mars 2008.

Enligt DI diskuterades saken mellan RÅ och EBM som gemensamt skulle ta ställning till saken. Det visar sig dock att allt verkar ha runnit ut i sanden. När E24 i juni 2010 frågar Lars Persson om vilka beslut som fattades kan han inte lämna något besked om hur diskussionerna gick.

– Det skulle i så fall ha varit en framställning till regeringen. Men det fattades inget direkt beslut i den frågan, säger han till E24.

I Stockholms tingsrätts friande dom återkommer domstolen flera gånger till just Tivox-utslaget. På flera åtalspunkter frias de åtalade redan av det skäl att insiderinformation inte kan beläggas.

”Jfr. kravet på konkretion enligt Tivoxfallet”, skriver tingsrätten.

Nu är frågan om Ekobrottsmyndigheten väljer att ta strid på någon punkt. Besked väntas alltså inom kort. Den 22 juni går tiden ut för ett eventuellt överklagande.

Privata Affärer lottar ut ett antal exemplar av Insiders i tidningens juni-nummer. I butik nu.